Nobelprisen er verdens mest eftertragtede og prestigefyldte civile hædersbevisning. Den blev indstiftet testamentarisk 27. november 1895 af den svenske kemiker Alfred Nobel og godkendt af den svenske konge 29. juni 1900. Prisen blev uddelt første gang i 1901.

Siden 1934 er der hvert år i december blevet afholdt en stor banket for ca. 1300 deltagere på Stockholms Rådhus i anledning af uddelingen af nobelpriserne. Rådhuset, der ligger på Kungsholmen, er tegnet af Carl Westman og opført 1911-1915.

Uddelingen af Nobelprisen
Prisen uddeles i fem portioner til personer, "som i det forløbne år har gjort menneskeheden den største nytte" inden for fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt for freden. En pris kan deles mellem højst tre personer, og fredsprisen kan endvidere gives til institutioner. Vendingen "i det forløbne år" har i praksis været fortolket meget frit.
Siden 1969 har Kungliga Vetenskapsakademien i enighed med Nobelstiftelsen uddelt en Nobelpris i økonomi, indstiftet af den svenske nationalbank, Riksbanken, (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) med samme beløb som de øvrige.
Nobelprisen administreres af Nobelstiftelsen og uddeles hvert år i Stockholm på Nobels dødsdag, den 10. december; fredsprisen uddeles dog i Oslo, som en følge af at Sverige og Norge i perioden 1814 til 1905 var i personalunion.
Nobelprisens størrelse

Niels Bohr modtog i 1922 Nobelprisen i fysik for sin fremstilling af den teoretiske baggrund for grundstoffernes periodiske system.
I svenske kroner donerede Alfred Nobel oprindelig 31,5 mio., et beløb, der i 2013 modsvarer ca. 1,71 mia., til formålet; kapitalen er siden vokset til ca. 3 mia., og hver pris er på ca. 10 mio. Foruden pengebeløbet gives et diplom og en guldmedalje.
Udpegning af prismodtagere
Prismodtagerne i fysik og kemi udpeges af Svenska vetenskapsakademien, i fysiologi/medicin af Karolinska institutet, i litteratur af Svenska Akademien og for fredsprisens vedkommende af en komité udpeget af Norges Storting.
Kandidater kan indstilles af bl.a. Nobelkomitémedlemmer, af specielt indbudte sagkyndige, fx professorer ved medicinske fakulteter i Norden, og af tidligere prismodtagere. Uddelingen foretages uden skelen til modtagernes nationalitet, religion mv. I tilknytning til uddelingen holder hver modtager en forelæsning.
Litteraturprisen
For litteraturprisen blev der ydermere formuleret det krav, at modtageren skulle have produceret "det mest udmærkede i idealistisk retning". Svenska Akademiens tolkning af det idealistiske gav sig i det første årti udslag i ejendommelige tildelinger. Debatten er fortsat gennem alle årene, affødt af diverse moralske, æstetiske og (litteratur-)politiske indlæg og holdningstilkendegivelser.
I dag står Nobelprisen dog som den mest prominente litteraturpris i verden, ikke mindst fordi Akademiet og dets særlige komité kan trække på Nobelstiftelsens bibliotek, der mht. skønlitteratur er et af de største overhovedet. Som noget specielt for litteraturprisen kan kandidater indstilles af forfatterorganisationer.
Alfred Nobels testamente i uddrag

August Krogh modtog i 1920 Nobelprisen i fysiologi/medicin for sin opdagelse af den kapillarmotoriske regulationsmekanisme, som regulerer iltforsyningen fra blod til muskler, når kroppen henholdsvis arbejder og er i hvile.
Jag undertecknad Alfred Bernhard Nobel förklarar härmed efter moget betänkande min yttersta vilja i afseende i den egendom jag vid min död kan efterlemna vara följande:
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följandesätt: Kapitalet, af utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper, skall utgöra en fond hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.
Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den som inom literaturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser.
Prisen för fysik och kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologiska eller medicinska arbeten af Carolinska Institutet i Stockholm; för literatur af Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget.
Det är min uttryckliga vilja at vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset antingen han er Skandinav eller ej.
Detta testamente är hittils det enda giltiga och upphäfver alla mina föregående testamentariska bestämmelser om sådane skulle förefinnas efter min död.
Slutligen anordnar jag såsom varande min uttryckliga önskan och vilja att efter min död pulsådrarne uppskäras och att sedan detta skett och tydliga dödstecken af kompetente läkare intygats liket förbrännas i såkallad cremationsugn.
Paris den 27 November 1895
Alfred Bernhard Nobel
Nobels fredspris

Nelson Mandela (tv.) og Frederik de Klerk modtog sammen Nobels Fredspris i 1993.
Da Nobelprisen blev indstiftet, var Norge i union med Sverige, og Stortinget havde tidligere engageret sig i og givet penge til fredsarbejde, men den præcise årsag til, at Nobel i sit testamente bestemte, at fredsprisen skulle uddeles i Norge, kendes ikke.
Ifølge testamentet var fredsprisen tiltænkt personer, der havde virket for "folkenes forbrødring og afskaffelsen eller formindskelsen af stående arméer samt skabelsen og spredning af fredskongresser".
Frem til 1940 blev priserne især uddelt på dette pacifistiske grundlag. Siden 1960'erne er priserne ofte givet til politiske aktører i konfliktsituationer, og prisen har dermed påskønnet fredsprocesserne, fx i Sydafrika (1993), Mellemøsten (1994), Nordirland (1998) og Syrien (2013). Fredsprisen er bl.a. blevet tildelt Røde Kors tre gange (1917, 1944 og 1963) og FN's Flygtningehøjkommisariat, UNHCR to gange (1954 og 1981).
Vejleder for Den Norske Nobelkomité er Det Norske Nobelinstitut i Oslo (oprettet 1904), hvor der forskes i international politik, folkeret og historie.
Modtagere af mere end én nobelpris
Fire personer har modtaget mere end én nobelpris: Marie Curie (fysik, 1903 og kemi, 1911), Linus Pauling (kemi, 1954 og fredsprisen, 1962), John Bardeen (fysik i både 1956 og 1972), Frederick Sanger (kemi i både 1958 og 1980) samt Barry Sharpless (kemi i både 2001 og 2022).
Oversigt over danske nobelprismodtagere

Aage Bohr (tv.) og Ben Mottelson fik i 1975 Nobelprisen i fysik for deres opdagelse af sammenhængen mellem fælles bevægelser og atomare kernepartiklers bevægelser og den heraf følgende udforskning af atomkernens struktur.

Niels R. Finsen fik i 1903 Nobelprisen i fysiologi/medicin for sin forskning inden for behandling af bl.a. tuberkulose i huden med ultraviolet lys.
Siden Nobelprisen blev uddelt første gang i 1901, har 14 danskere modtaget prisen. Det er:
- Niels Bohr (fysik)
- Aage Bohr (fysik)
- Ben R. Mottelson (fysik)
- Jens Christian Skou (kemi)
- Morten Meldal (kemi)
- Niels Finsen (fysiologi/medicin)
- August Krogh (fysiologi/medicin)
- Johannes Fibiger (fysiologi/medicin)
- Henrik Dam (fysiologi/medicin)
- Niels K. Jerne (fysiologi/medicin)
- Fredrik Bajer (fredsprisen)
- Karl Gjellerup (litteratur)
- Henrik Pontoppidan (litteratur)
- Johannes V. Jensen (litteratur)
Nobelprismodtagere i fysik og kemi samt fysiologi eller medicin

Jens Christian Skou fik i 1997 Nobelprisen i kemi for at have påvist eksistensen af en såkaldt ionpumpe, som i næsten alle dyriske celler sikrer balance mellem natrium- og kaliumioner i cellerne og de omgivende vævsvæsker.

Niels K. Jerne modtog i 1984 Nobelprisen i fysiologi/medicin for sin forskning i det menneskelige immunsystem.

Henrik Dam modtog i 1943 Nobelprisen i fysiologi/medicin for opdagelsen af K-vitamin.

Johannes Fibiger modtog i 1926 Nobelprisen i fysiologi/medicin for sine på den tid banebrydende resultater inden for kræftforskningen.
Danske nobelprismodtagere er sat med kursiv.
Fysik | Kemi | Fysiologi/medicin | |
---|---|---|---|
1901 | Wilhelm C. Röntgen (Tyskland) | Jacobus H. van't Hoff (Holland) | Emil A. von Behring (Tyskland) |
1902 | Hendrik A. Lorentz og Peter Zeeman (Holland) | Emil H. Fischer (Tyskland) | Ronald Ross (Storbritannien) |
1903 | Henri Becquerel, Pierre Curie og Marie Curie (Frankrig) | Svante A. Arrhenius (Sverige) | Niels R. Finsen (Danmark) |
1904 | Lord Rayleigh (Storbritannien) | Sir William Ramsay (Storbritannien) | Ivan P. Pavlov (Rusland) |
1905 | Philip E.A. Lenard (Tyskland) | Adolph von Baeyer (Tyskland) | Robert Koch (Tyskland) |
1906 | Joseph J. Thomson (Storbritannien) | Henri Moissan (Frankrig) | Camillo Golgi (Italien) og Santiago R. y Cajal (Spanien) |
1907 | Albert A. Michelson (USA) | Eduard Buchner (Tyskland) | Alphonse Laveran (Frankrig) |
1908 | Gabriel J. Lippmann (Frankrig) | Ernest Rutherford (Storbritannien) | Ilja Metjnikov (Rusland) og Paul Ehrlich (Tyskland) |
1909 | Guglielmo Marconi (Italien) og Karl F. Braun (Tyskland) | Wilhelm Ostwald (Tyskland) | Theodor Kocher (Schweiz) |
1910 | Johannes D. van der Waals (Holland) | Otto Wallach (Tyskland) | Albrecht Kossel (Tyskland) |
1911 | Wilhelm Wien (Tyskland) | Marie Curie (Frankrig) | Allvar Gullstrand (Sverige) |
1912 | Nils G. Dalén (Sverige) | Victor Grignard og Paul Sabatier (Frankrig) | Alexis Carrel (Frankrig) |
1913 | Helike Kamerlingh-Onnes (Holland) | Alfred Werner (Schweiz) | Charles Richet (Frankrig) |
1914 | Max von Laue (Tyskland) | Theodore W. Richards (USA) | Robert Bárány (Østrig) |
1915 | Sir William H. Bragg og William L. Bragg (Storbritannien) | Richard M. Willstätter (Tyskland) | ingen uddeling |
1916 | ingen uddeling | ingen uddeling | ingen uddeling |
1917 | Charles G. Barkla (Storbritannien) | ingen uddeling | ingen uddeling |
1918 | Max Planck (Tyskland) | Fritz Haber (Tyskland) | ingen uddeling |
1919 | Johannes Stark (Tyskland) | ingen uddeling | Jules Bordet (Belgien) |
1920 | Charles É. Guillaume (Schweiz) | Hermann W. Nernst (Tyskland) | August Krogh (Danmark) |
1921 | Albert Einstein (Tyskland/Schweiz) | Frederick Soddy (Storbritannien) | ingen uddeling |
1922 | Niels Bohr (Danmark) | Francis W. Aston (Storbritannien) | Archibald V. Hill (Storbritannien) og Otto Meyerhof (Tyskland) |
1923 | Robert A. Millikan (USA) | Fritz Pregl (Østrig) | Frederick G. Banting og John J.R. Macleod (Storbritannien) |
1924 | Manne Siegbahn (Sverige) | ingen uddeling | Willem Einthoven (Holland) |
1925 | James Franck og Gustav L. Hertz (Tyskland) | Richard A. Zsigmondy (Østrig) | ingen uddeling |
1926 | Jean B. Perrin (Frankrig) | The Svedberg (Sverige) | Johannes Fibiger (Danmark) |
1927 | Arthur H. Compton (USA) og Charles T.R. Wilson (Storbritannien) | Heinrich Wieland (Tyskland) | Julius W. von Jauregg (Østrig) |
1928 | Owen W. Richardson (Storbritannien) | Adolf Windaus (Tyskland) | Charles Nicolle (Frankrig) |
1929 | Louis de Broglie (Frankrig) | Arthur Harden (Storbritannien) og Hans von Euler-Chelpin (Sverige) | Christiaan Eijkman (Holland) og sir Frederick G. Hopkins (Storbritannien) |
1930 | Sir Chandrasekhara V. Raman (Indien) | Hans Fischer (Tyskland) | Karl Landsteiner (Østrig) |
1931 | ingen uddeling | Carl Bosch og Friedrich Bergius (Tyskland) | Otto H. Warburg (Tyskland) |
1932 | Werner Heisenberg (Tyskland) | Irving Langmuir (USA) | Sir Charles S. Sherrington og Edgar D. Adrian (Storbritannien) |
1933 | Erwin Schrödinger (Østrig) og Paul A.M. Dirac (Storbritannien) | ingen uddeling | Thomas H. Morgan (USA) |
1934 | ingen uddeling | Harold C. Urey (USA) | George H. Whipple, George Minot og William P. Murphy (USA) |
1935 | James Chadwick (Storbritannien) | Frédéric Joliot-Curie og Irène Joliot-Curie (Frankrig) | Hans Spemann (Tyskland) |
1936 | Victor F. Hess (Østrig) og Carl D. Anderson (USA) | Peter Debye (Holland) | Sir Henry H. Dale (Storbritannien) og Otto Loewi (Østrig) |
1937 | Clinton J. Davisson (USA) og George P. Thomson (Storbritannien) | Walter N. Haworth (Storbritannien) og Paul Karrer (Schweiz) | Albert Szent-Györgyi (Ungarn) |
1938 | E. Fermi (Italien) | Richard Kuhn (Tyskland) | Corneille Heymans (Belgien) |
1939 | Ernest O. Lawrence (USA) | Adolph F.J. Butenandt (Tyskland) og Leopold Ružička (Schweiz) | Gerhard Domagk (Tyskland) |
1940 | ingen uddeling | ingen uddeling | ingen uddeling |
1941 | ingen uddeling | ingen uddeling | ingen uddeling |
1942 | ingen uddeling | ingen uddeling | ingen uddeling |
1943 | Otto Stern (USA) | George de Hevesy (Ungarn) | Henrik Dam (Danmark) og Edward A. Doisy (USA) |
1944 | Isidor I. Rabi (USA) | Otto Hahn (Tyskland) | Joseph Erlanger og Herbert S. Gasser (USA) |
1945 | Wolfgang Pauli (Østrig) | Arrturi I. Virtanen (Finland) | Alexander Fleming, Ernst B. Chain og sir Howard W. Florey (Storbritannien) |
1946 | Percy W. Bridgman (USA) | James B. Sumner, John H. Northrop og Wendell M. Stanley (USA) | Hermann J. Muller (USA) |
1947 | Edward V. Appleton (Storbritannien) | Sir Robert Robinson (Storbritannien) | Carl F. Cori (USA), Gerty Cori (USA) og Bernardo A. Houssay (Argentina) |
1948 | Patrick M.S. Blackett (Storbritannien) | Arne Tiselius (Sverige) | Paul H. Müller (Schweiz) |
1949 | Yukawa Hideki (Japan) | William F. Giauque (USA) | Walter R. Hess (Schweiz) og António E. Moniz (Portugal) |
1950 | Cecil F. Powell (Storbritannien) | Otto Diels og Kurt Alder (V-Tyskland) | Edwin C. Kendall (USA), Tadeusz Reichstein (Schweiz) og Philip Hench (USA) |
1951 | John D. Cockcroft (Storbritannien) og Ernest T.S. Walton (Irland) | Edwin M. McMillan og Glenn T. Seaborg (USA) | Max Theiler (Sydafrika) |
1952 | Felix Bloch og Edward M. Purcell (USA) | Archer J.P. Martin og Richard L.M. Synge (Storbritannien) | Selman A. Waksman (USA) |
1953 | Frits Zernike (Holland) | Hermann Staudinger (V-Tyskland) | Hans A. Krebs (Storbritannien) og Fritz A. Lipmann (USA) |
1954 | Max Born (Storbritannien) og Walther Bothe (V-Tyskland) | Linus C. Pauling (USA) | John F. Enders, Thomas H. Weller og Frederick C. Robbins (USA) |
1955 | Willis E. Lamb og Polykarp Kusch (USA) | Vincent du Vigneaud (USA) | Hugo Theorell (Sverige) |
1956 | William Shockley, John Bardeen og Walter Brattain (USA) | Cyril N. Hinshelwood (Storbritannien) og Nikolaj Semjonov (Sovjetunionen) | André F. Cournand (USA), Werner Forssmann (V-Tyskland) og Dickinson W. Richards (USA) |
1957 | Chen N. Yang og Tsung D. Lee (Kina) | Alexander R. Todd (Storbritannien) | Daniel Bovet (Italien) |
1958 | Pavel Tjerenkov, Ilja Frank og Igor Tamm (Sovjetunionen) | Frederick Sanger (Storbritannien) | George W. Beadle, Edward L. Tatum og Joshua Lederberg (USA) |
1959 | Emilio Segrè og Owen Chamberlain (USA) | Jaroslav Heyrovský (Tjekkoslovakiet) | Severo Ochoa og Arthur Kornberg (USA) |
1960 | Donald A. Glaser (USA) | Willard F. Libby (USA) | Frank M. Burnet (Australien) og Peter B. Medawar (Storbritannien) |
1961 | Robert Hofstadter (USA) og Rudolf L. Mössbauer (V-Tyskland) | Melvin Calvin (USA) | Georg von Békésy (USA) |
1962 | Lev D. Landau (Sovjetunionen) | Max F. Perutz og John C. Kendrew (Storbritannien) | Francis Crick (Storbritannien), James D. Watson (USA) og Maurice Wilkins (Storbritannien) |
1963 | Eugene P. Wigner (USA), Maria Goeppert-Mayer (USA) og Hans D. Jensen (V-Tyskland) | Karl Ziegler (V-Tyskland) og Giulio Natta (Italien) | John C. Eccles (Australien), Alan L. Hodgkin (Storbritannien) og Andrew F. Huxley (Storbritannien) |
1964 | Charles H. Townes (USA), Nikolaj G. Basov (Sovjetunionen) og Aleksandr Prokhorov (Sovjetunionen) | Dorothy C. Hodgkin (Storbritannien) | Konrad Bloch (USA) og Feodor Lynen (V-Tyskland) |
1965 | Tomonaga Shinichiro (Japan), Julian Schwinger (USA) og Richard P. Feynman (USA) | Robert B. Woodward (USA) | François Jacob, André Lwoff og Jacques Monod (Frankrig) |
1966 | Alfred Kastler (Frankrig) | Robert S. Mulliken (USA) | Peyton Rous og Charles B. Huggins (USA) |
1967 | Hans A. Bethe (USA) | Manfred Eigen (V-Tyskland), Ronald G.W. Norrish (Storbritannien) og George Porter (Storbritannien) | Ragnar Granit (Sverige), Haldan K. Hartline (USA) og George Wald (USA) |
1968 | Luis W. Alvarez (USA) | Lars Onsager (Storbritannien) | Robert W. Holley, Har G. Khorana og Marshall W. Nirenberg (USA) |
1969 | Murray Gell-Mann (USA) | Derek Barton (Storbritannien) og Odd Hassel (Norge) | Max Delbrück, Alfred D. Hershey og Salvador E. Luria (USA) |
1970 | Hannes Alfvén (Sverige) og Louis Néel (Frankrig) | Luis F. Leloir (Argentina) | Sir Bernard Katz (V-Tyskland/Storbritannien), Ulf von Euler-Chelpin (Sverige) og Julius Axelrod (USA) |
1971 | Dennis Gabor (Storbritannien) | Gerhard Herzberg (Canada) | Earl W. Sutherland Jr. (USA) |
1972 | John Bardeen, Leon N. Cooper og Robert Schrieffer (USA) | Christian B. Anfinsen, Stanford Moore og William H. Stein (USA) | Gerald M. Edelman (USA) og Rodney R. Porter (Storbritannien) |
1973 | Leo Esaki (Japan), Ivar Giaever (USA) og Brian D. Josephson (Storbritannien) | Ernst O. Fischer (V-Tyskland) og Geoffrey Wilkinson (Storbritannien) | Karl von Frisch (Østrig), Konrad Lorenz (Østrig) og Nikolaas Tinbergen (Holland) |
1974 | Martin Ryle, Antony Hewish (Storbritannien) | Paul J. Flory (USA) | Albert Claude (Belgien), Christian R. de Duve (Belgien) og George E. Palade (USA) |
1975 | Aage Bohr (Danmark), Ben R. Mottelson (Danmark) og Leo J. Rainwater (USA) | John W. Cornforth (Storbritannien) og Vladimir Prelog (Schweiz) | David Baltimore, Renato Dulbecco og Howard M. Temin (USA) |
1976 | Burton Richter og Samuel C.C. Ting (USA) | William N. Lipscomb (USA) | Baruch Blumberg og D. Carleton Gajdusek (USA) |
1977 | Philip W. Anderson (USA), Neville F. Mott (Storbritannien) og John H. van Vleck (USA) | Ilya Prigogine (Belgien) | Roger Guillemin, Andrew V. Schally og Rosalyn Yalow (USA) |
1978 | Pjotr Kapitsa (Sovjetunionen), Arno A. Penzias (USA) og Robert W. Wilson (USA) | Peter D. Mitchell (Storbritannien) | Werner Arber (Schweiz), Daniel Nathans (USA) og Hamilton O. Smith (USA) |
1979 | Sheldon L. Glashow (USA), Abdus Salam (Pakistan) og Steven Weinberg (USA) | Herbert C. Brown (USA) og Georg Wittig (V-Tyskland) | Allan M. Cormack (USA) og Geoff N. Hounsfield (Storbritannien) |
1980 | James W. Cronin, Val Fitch (USA) | Paul Berg (USA), Walter Gilbert (USA) og Frederick Sanger (Storbritannien) | Baruj Benacerraf (USA), Jean Dausset (Frankrig) og George D. Snell (USA) |
1981 | Nicolaas Bloembergen (USA), Arthur L. Schawlow (USA) og Kai M. Siegbahn (Sverige) | Fukui Kenechi (Japan) og Roald Hoffmann (USA) | Roger W. Sperry (USA), David H. Hubel (USA) og Torsten N. Wiesel (Sverige) |
1982 | Kenneth G. Wilson (USA) | Aaron Klug (Storbritannien) | Sune K. Bergström (Sverige), Bengt I. Samuelsson (Sverige) og John R. Vane (Storbritannien) |
1983 | Subrahmanyan Chandrasekhar og William A. Fowler (USA) | Henry Taube (USA) | Barbara McClintock (USA) |
1984 | Carlo Rubbia (Italien) og Simon van der Meer (Holland) | Bruce Merrifield (USA) | Niels K. Jerne (Danmark), Georges J.F. Köhler (V-Tyskland) og César Milstein (Storbritannien/Argentina) |
1985 | Klaus von Klitzing (V-Tyskland) | Herbert A. Hauptman og Jerome Karle (USA) | Michael S. Brown og Joseph L. Goldstein (USA) |
1986 | Ernst Ruska (V-Tyskland), Gerd Binnig (V-Tyskland) og Heinrich Rohrer (Schweiz) | Dudley R. Herschbach (USA), Yuan T. Lee (USA) og John C. Polanyi (Canada) | Stanley Cohen (USA) og Rita Levi-Montalcini (Italien/USA) |
1987 | Georg Bednorz (V-Tyskland) og Karl A. Müller (Schweiz) | Donald Cram (USA), Jean-Marie Lehn (Frankrig) og Charles J. Pedersen (USA) | Tonegawa Susumu (Japan) |
1988 | Leon M. Lederman, Melvin Schwartz og Jack Steinberger (USA) | Johann Deisenhofer, Robert Huber og Hartmut Michel (V-Tyskland) | Sir James W. Black (Storbritannien), Gertrude B. Elion (USA) og George H. Hitchings (USA) |
1989 | Norman F. Ramsey (USA), Hans G. Dehmelt (USA) og Wolfgang Paul (V-Tyskland) | Sidney Altman og Thomas R. Cech (USA) | J. Michael Bishop og Harold E. Varmus (USA) |
1990 | Jerome I. Friedman (USA), Henry W. Kendall (USA) og Richard E. Taylor (Canada) | Elias J. Corey (USA) | Joseph E. Murray og E. Donnall Thomas (USA) |
1991 | Pierre-Gilles de Gennes (Frankrig) | Richard R. Ernst (Schweiz) | Erwin Neher og Bert Sakmann (V-Tyskland) |
1992 | Georges Charpak (Frankrig) | Rudolph A. Marcus (USA) | Edmond H. Fischer (USA/Schweiz) og Edwin G. Krebs (USA) |
1993 | Russell Hulse og Joseph Taylor (USA) | Kary B. Mullis (USA) og Michael Smith (Canada) | Richard J. Roberts (Storbritannien) og Philip A. Sharp (USA) |
1994 | Bertram Brockhouse (Canada) og Clifford Shull (USA) | George A. Olah (USA) | Alfred G. Gilman og Martin Rodbell (USA) |
1995 | Martin L. Perl, Frederick Reines (USA) | Paul J. Crutzen (Holland), Mario J. Molina (USA) og Frank S. Rowland (USA) | Edward B. Lewis (USA), Christiane Nüsslein-Volhard (Tyskland) og Eric F. Wieschaus (USA) |
1996 | David M. Lee, Douglas D. Osheroff og Robert C. Richardson (USA) | Robert F. Curl jr. (USA), sir Harold W. Kroto (Stor-britannien) og Richard E. Smalley (USA) | Peter C. Doherty (Australien) og Rolf M. Zinkernagel (Schweiz) |
1997 | Steven Chu (USA), Claude Cohen-Tannoudji (Frankrig) og William D. Phillips (USA) | Paul D. Boyer (USA), John E. Walker (Storbritannien) og Jens Christian Skou (Danmark) | Stanley B. Prusiner (USA) |
1998 | Robert B. Laughlin (USA), Horst L. Störmer (Tyskland) og Daniel C. Tsui (USA) | Walter Kohn (USA) og John A. Pople (Storbritannien) | Robert F. Furchgott, Louis J. Ignarro og Ferid Murad (USA) |
1999 | Gerardus 't Hooft og Martinus J.G. Veltman (Holland) | Ahmed H. Zewail (Egypten/USA) | Günter Blobel (USA) |
2000 | Zjores I. Alferov (Rusland), Herbert Kroemer (Tyskland) og Jack S. Kilby (USA) | Alan J. Heeger (USA), Alan G. MacDiarmid (USA) og Shirakawa Hideki (Japan) | Arvid Carlsson (Sverige), Paul Greengard (USA) og Eric R. Kandel (USA) |
2001 | Eris A. Cornell (USA), Wolfgang Ketterle (Tyskland) og Carl E. Wieman (USA) | William S. Knowles (USA), Noyori Ryoji (Japan) og K. Barry Sharpless (USA) | Leland H. Hartwell (USA), R. Timothy Hunt (Storbritannien) og Paul M. Nurse (Storbritannien) |
2002 | Raymond Davis (USA), Koshiba Mashatoshi (Japan) og Riccardo Giacconi (USA) | John B. Fenn (USA), Tanaka Koichi (Japan) og Kurt Wüthrich (Schweiz) | Sydney Brenner (Storbritannien), H. Robert Horvitz (USA) og John E. Sulston (Storbritannien) |
2003 | Alexei A. Abrikosov (USA/Rusland), Vitalij L. Ginzburg (Rusland) og Anthony J. Leggett (Storbritannien/USA) | Peter Agre og Roderick MacKinnon (USA) | Paul C. Lauterbur (USA) og sir Peter Mansfield (Storbritannien) |
2004 | David J. Gross, Hugh D. Politzer og Frank Wilczek (USA) | Aaron Ciechanover (Israel), Avram Hershko (Israel) og Irwin Rose (USA) | Richard Axel og Linda B. Buck (USA) |
2005 | Roy J. Glauber (USA), John L. Hall (USA) og Theodor W. Hänsch (Tyskland) | Yves Chauvin (Frankrig), Robert H. Grubbs (USA) og Richard R. Schrock (USA) | Barry J. Marshall og J. Robin Warren (Australien) |
2006 | John C. Mather og George F. Smoot (USA) | Roger D. Kornberg (USA) | Andrew Z. Fire og Craig C. Mello (USA) |
2007 | Albert Fert (Frankrig) og Peter Grünberg (Tyskland) | Gerhard Ertl (Tyskland) | Mario R. Capecchi (USA), sir Martin J. Evans (Storbritannien) og Oliver Smithies (USA) |
2008 | Nambu Yoichiro (USA), Kobayashi Makoto (Japan) og Maskawa Toshihide (Japan) | Shimomura Osamu, Martin Chalfie og Roger Y. Tsien (USA) | Harald zur Hausen (Tyskland), Françoise Barré-Sinoussi (Frankrig) og Luc Montagnier (Frankrig) |
2009 | Charles K. Kao (Kina/Storbritannien), Willard S. Boyle (USA) og George E. Smith (USA) | Venkatraman Ramakrishnan (Storbritannien), Thomas A. Steitz (USA) og Ada E. Yonath (Israel) | Elizabeth H. Blackburn, Carol W. Greider og Jack W. Szostak (USA) |
2010 | Andre Geim og Konstantin Novoselov (Rusland) | Richard F. Heck (USA), Ei-ichi Negishi (Kina) og Akira Suzuki (Japan) | Robert G. Edwards (Storbritannien) |
2011 | Saul Perlmutter (USA), Brian P. Schmidt (Australien) og Adam G. Riess (USA) | Daniel Shechtman (Israel) | Bruce A. Beutler (USA), Jules A. Hoffmann (Luxembourg) og Ralph M. Steinman (Canada) |
2012 | Serge Haroche (Frankrig) og David J. J. Wineland (USA) | Robert J. Lefkowitz og Brian K. Kobilka (USA) | Shinya Yamanaka (Japan) og sir John B. Gurdon (Storbritannien) |
2013 | François Englert (Belgien) og Peter W. Higgs (Storbritannien) | Martin Karplus (Østrig), Michael Levitt (Sydafrika) og Arieh Warshel (Israel) | James E. Rothman (USA), Randy W. Schekman (USA) og Thomas C. Südhof (Tyskland) |
2014 | Isamu Akasaki (Japan), Hiroshi Amano (Japan) og Shuji Nakamura (Japan/USA) | Eric Betzig (Rumænien/Tyskland), Stefan W. Hell (USA) og William E. Moerner (USA) | John O'Keefe (USA), May-Britt Moser (Norge) og Edvard I. Moser (Norge) |
2015 | Takaaki Kajita (Japan) og Arthur B. McDonald (Canada) | Tomas Lindahl (Sverige), Paul Modrich (USA) og Aziz Sancar (Tyrkiet) | William C. Campbell (Irland), Satoshi Omura (Japan) og Youyou Tu (Kina) |
2016 | David J. Thouless, F. Duncan M. Haldane og J. Michael Kosterlitz (Storbritannien) | Jean-Pierre Sauvage (Frankrig), sir J. Fraser Stoddart (Storbritannien) og Bernard L. Feringa (Holland) | Yoshinori Ohsumi (Japan) |
2017 | Rainer Weiss (Tyskland), Barry C. Barish (USA) og Kip S. Thorne (USA) | Jacques Dubochet (Schweiz), Joachim Frank (Tyskland) og Richard Henderson (Storbritannien) | Jeffrey C. Hall (USA), Michael Rosbash (USA) og Michael W. Young (USA) |
2018 | Arthur Ashkin (USA) samt Gérard Mourou (Frankrig) og Donna Strickland (Canada) | Frances H. Arnold (USA) samt George P. Smith (USA) og Sir Gregory P. Winter (Storbritannien) | James P. Allison (USA) og Tasuku Honjo (Japan) |
2019 | James Peebles (Canada), Michel Mayor (Schweiz) og Didier Queloz (Schweiz) | John B. Goodenough (Tyskland), M. Stanley Whittingham (Storbritannien) og Akira Yoshino (Japan) | William G. Kaelin Jr. (USA), Sir Peter J. Ratcliffe (Storbritannien) og Gregg L. Semenza (USA) |
2020 | Roger Penrose (England) samt Reinhard Genzel (Tyskland) og Andrea Ghez (USA) | Emmanuelle Charpentier (Frankrig) og Jennifer Doudna (USA) | Harvey J. Alter (USA), Michael Houghton (England) og Charles M. Rice (USA) |
2021 | Syukuro Manabe (Japan), Klaus Hasselmann (Tyskland) og Giorgio Parisi (Italien) | Benjamin List (Tyskland) og David W.C. MacMillan (USA) | David Julius (USA) og Ardem Patapoutian (Libanon) |
2022 | Alain Aspect (Frankrig), John F. Clauser (USA) og Anton Zeilinger (Østrig) | Morten Meldal (Danmark), Barry Sharpless (USA) og Carolyn Bertozzi (USA). | Svante Pääbo (Sverige) |
2023 | Katalin Karikó (Ungarn) og Drew Weissman (USA) |
Modtagere i litteratur og fred samt økonomi

Johannes V. Jensen modtog i 1944 Nobelprisen i litteratur for sit forfatterskab.

Henrik Pontoppidan modtog sammen med Karl Gjellerup i 1917 Nobelprisen i litteratur for sin stræben efter at afdække det ideelle menneskeliv.

Karl Gjellerup modtog sammen med Henrik Pontoppidan Nobelprisen i litteratur i 1917 for sin stræben efter at afdække det ideelle menneskeliv.

Fredrik Bajer fik i 1908 Nobels Fredspris for sit virke inden for både dansk og internationalt fredsarbejde. Her ses han med sin kone, kvindesagsforkæmperen og fredsaktivisten Matilde Bajer.
Prisen i økonomi er uddelt siden 1969. Danske nobelprismodtagere er sat med kursiv.
Litteratur | Fred | Økonomi | |
1901 | R.F.A. Sully-Prudhomme (Frankrig) | Henri Dunant (Schweiz) og Frédéric Passy (Frankrig) | |
1902 | Theodor Mommsen (Tyskland) | Élie Ducommun og Charles A. Gobat (Schweiz) | |
1903 | Bjørnstjerne Bjørnson (Norge) | William R. Cremer (Storbritannien) | |
1904 | Frédéric Mistral (Frankrig) og José Echegaray (Spanien) | Institut de droit international | |
1905 | Henryk Sienkiewicz (Polen) | Bertha von Suttner (Østrig) | |
1906 | Giosuè Carducci (Italien) | Theodore Roosevelt (USA) | |
1907 | Rudyard Kipling (Storbritannien) | Ernesto T. Moneta (Italien) og Louis Renault (Frankrig) | |
1908 | Rudolf Eucken (Tyskland) | Klas P. Arnoldson (Sverige) og Fredrik Bajer (Danmark) | |
1909 | Selma Lagerlöf (Sverige) | Auguste Beernaert (Belgien), Paul d'Estournelles de Constant (Frankrig) | |
1910 | Paul J.H. Heyse (Tyskland) | Bureau international permanent de la Paix | |
1911 | Maurice Maeterlinck (Belgien) | Tobias M.C. Asser (Holland) og Alfred H. Fried (Østrig) | |
1912 | Gerhart Hauptmann (Tyskland) | Elihu Root (USA) | |
1913 | Rabindranath Tagore (Indien) | Henri La Fontaine (Belgien) | |
1914 | ingen uddeling | ingen uddeling | |
1915 | Romain Rolland (Frankrig) | ingen uddeling | |
1916 | Verner von Heidenstam (Sverige) | ingen uddeling | |
1917 | Karl Gjellerup og Henrik Pontoppidan (Danmark) | Den Internationale Røde Kors Komité | |
1918 | ingen uddeling | ingen uddeling | |
1919 | Carl Spitteler (Schweiz) | Woodrow Wilson (USA) | |
1920 | Knut Hamsun (Norge) | Léon Bourgeois (Frankrig) | |
1921 | Anatole France (Frankrig) | Hjalmar Branting (Sverige) og Christian L. Lange (Norge) | |
1922 | Jacinto Benavente (Spanien) | Fridtjof Nansen (Norge) | |
1923 | William B. Yeats (Irland) | ingen uddeling | |
1924 | Władysław Reymont (Polen) | ingen uddeling | |
1925 | George Bernard Shaw (Storbritannien) | Sir Austen Chamberlain (Storbritannien) og Charles G. Dawes (USA) | |
1926 | Grazia Deledda (Italien) | Aristide Briand (Frankrig) og Gustav Stresemann (Tyskland) | |
1927 | Henri Bergson (Frankrig) | Ferdinand Buisson (Frankrig) og Ludwig Quidde (Tyskland) | |
1928 | Sigrid Undset (Norge) | ingen uddeling | |
1929 | Thomas Mann (Tyskland) | Frank B. Kellogg (USA) | |
1930 | Sinclair Lewis (USA) | Nathan Söderblom (Sverige) | |
1931 | Erik A. Karlfeldt (Sverige) | Jane Addams og Nicholas M. Butler (USA) | |
1932 | John Galsworthy (Storbritannien) | ingen uddeling | |
1933 | Ivan A. Bunin (statsløs) | Norman Angell (Storbritannien) | |
1934 | Luigi Pirandello (Italien) | Arthur Henderson (Storbritannien) | |
1935 | ingen uddeling | Carl von Ossietzky (Tyskland) | |
1936 | Eugene O'Neill (USA) | Carlos Saavedra Lamas (Argentina) | |
1937 | Roger Martin du Gard (Frankrig) | Lord Edgar A.R. Cecil (Storbritannien) | |
1938 | Pearl S. Buck (USA) | Office international Nansen pour les Réfugiés | |
1939 | Frans E. Sillanpää (Finland) | ingen uddeling | |
1940 | ingen uddeling | ingen uddeling | |
1941 | ingen uddeling | ingen uddeling | |
1942 | ingen uddeling | ingen uddeling | |
1943 | ingen uddeling | ingen uddeling | |
1944 | Johannes V. Jensen (Danmark) | Den Internationale Røde Kors Komité | |
1945 | Gabriela Mistral (Chile) | Cordell Hull (USA) | |
1946 | Hermann Hesse (Schweiz) | Emily G. Balch og John R. Mott (USA) | |
1947 | André Gide (Frankrig) | The Friends Service Council og The American Friends Service Committee (kvækere i Storbritannien og USA) | |
1948 | T.S. Eliot (Storbritannien) | ingen uddeling | |
1949 | William Faulkner (USA) | John Boyd Orr (Storbritannien) | |
1950 | Bertrand Russell (Storbritannien) | Ralph Bunche (USA) | |
1951 | Pär Lagerkvist (Sverige) | Léon Jouhaux (Frankrig) | |
1952 | François Mauriac (Frankrig) | Albert Schweitzer (Frankrig/Tyskland) | |
1953 | Sir Winston Churchill (Storbritannien) | George C. Marshall (USA) | |
1954 | Ernest Hemingway (USA) | UNHCR | |
1955 | Halldór Laxness (Island) | ingen uddeling | |
1956 | Juan R. Jiménez (Spanien) | ingen uddeling | |
1957 | Albert Camus (Frankrig) | Lester B. Pearson (Canada) | |
1958 | Boris Pasternak (Sovjetunionen) | Georges Pire (Belgien) | |
1959 | Salvatore Quasimodo (Italien) | Philip J. Noel-Baker (Storbritannien) | |
1960 | Saint-John Perse (Frankrig) | Albert J. Lutuli (Sydafrika) | |
1961 | Ivo Andrić (Jugoslavien) | Dag Hammarskjöld (Sverige) | |
1962 | John Steinbeck (USA) | Linus C. Pauling (USA) | |
1963 | Giorgos Seferis (Grækenland) | Den Internationale Røde Kors Komité | |
1964 | Jean-Paul Sartre (Frankrig) | Martin Luther King (USA) | |
1965 | Mikhail Sjolokhov (Sovjetunionen) | UNICEF | |
1966 | Shmuel J. Agnon (Israel) og Nelly Sachs (Tyskland) | ingen uddeling | |
1967 | Miguel Á. Asturias (Guatemala) | ingen uddeling | |
1968 | Kawabata Yasunari (Japan) | René Cassin (Frankrig) | |
1969 | Samuel Beckett (Irland) | ILO | Ragnar Frisch (Norge) og Jan Tinbergen (Holland) |
1970 | Aleksandr Solzjenitsyn (Sovjetunionen) | Norman E. Borlaug (USA) | Paul A. Samuelson (USA) |
1971 | Pablo Neruda (Chile) | Willy Brandt (V-Tyskland) | Simon S. Kuznets (USA) |
1972 | Heinrich Böll (V-Tyskland) | ingen uddeling | John R. Hicks (Storbritannien) og Kenneth J. Arrow (USA) |
1973 | Patrick White (Australien) | Henry Kissinger (USA), Le Duc Tho (Vietnam) | Wassily Leontief (USA) |
1974 | Eyvind Johnson og Harry Martinson (Sverige) | Seán MacBride (Irland), Sato Eisaku (Japan) | Gunnar Myrdal (Sverige) og Friedrich A. von Hayek (Storbritannien) |
1975 | Eugenio Montale (Italien) | Andrej D. Sakharov (Sovjetunionen) | Leonid Kantorovitj (Sovjetunionen) og Tjalling C. Koopmans (USA) |
1976 | Saul Bellow (USA) | Betty Williams og Mairéad Corrigan-Maguire (Nordirland) | Milton Friedman (USA) |
1977 | Vicente Aleixandre (Spanien) | Amnesty International | Bertil Ohlin (Sverige) og James E. Meade (Storbritannien) |
1978 | Isaac B. Singer (USA) | Anwar al-Sadat (Egypten) og Menachem Begin (Israel) | Herbert A. Simon (USA) |
1979 | Odysseas Elytis (Grækenland) | Mother Theresa (Indien) | Theodore W. Schultz (USA) og sir Arthur Lewis (Storbritannien) |
1980 | Czesław Miłosz (Polen) | Adolfo Pérez Esquivel (Argentina) | Lawrence R. Klein (USA) |
1981 | Elias Canetti (Storbritannien) | UNHCR | James Tobin (USA) |
1982 | Gabriel G. Márquez (Colombia) | Alva Myrdal (Sverige) og Alfonso García Robles (Mexico) | George Stigler (USA) |
1983 | William Golding (Storbritannien) | Lech Wałęsa (Polen) | Gerard Debreu (USA) |
1984 | Jaroslav Seifert (Tjekkoslovakiet) | Desmond Tutu (Sydafrika) | Richard Stone (Storbritannien) |
1985 | Claude Simon (Frankrig) | International Physicians for the Prevention of Nuclear War | Franco Modigliani (USA) |
1986 | Wole Soyinka (Nigeria) | Elie Wiesel (USA) | James M. Buchanan (USA) |
1987 | Joseph Brodsky (USA) | Oscar Arias Sánchez (Costa Rica) | Robert M. Solow (USA) |
1988 | Naguib Mahfouz (Egypten) | FN's fredsbevarende styrker | Maurice Allais (Frankrig) |
1989 | Camilo J. Cela (Spanien) | Dalai Lama (Tibet) | Trygve Haavelmo (Norge) |
1990 | Octavio Paz (Mexico) | Mikhail Gorbatjov (Sovjetunionen) | Harry M. Markowitz, Merton H. Miller og William F. Sharpe (USA) |
1991 | Nadine Gordimer (Sydafrika) | Aung San Suu Kyi (Myanmar) | Ronald H. Coase (Storbritannien) |
1992 | Derek Walcott (Saint Lucia) | Rigoberta Menchú (Guatemala) | Gary S. Becker (USA) |
1993 | Toni Morrison (USA) | Nelson Mandela og Frederik de Klerk (Sydafrika) | Robert W. Fogel og Douglass C. North (USA) |
1994 | Oe Kenzaburo (Japan) | Yassir Arafat (Palæstina), Shimon Peres (Israel) og Yitzhak Rabin (Israel) | John C. Harsanyi (USA), John F. Nash Jr. (USA) og Reinhard Selten (Tyskland) |
1995 | Seamus Heaney (Irland) | Joseph Rotblat (Storbritannien) og Pugwash Conferences on Science and World Affairs | Robert E. Lucas Jr. (USA) |
1996 | Wisława Szymborska (Polen) | Carlos F.X. Belo og José Ramos-Horta (Ø-Timor) | James A. Mirrlees (Storbritannien), William Vickrey (USA) |
1997 | Dario Fo (Italien) | International Campaign to Ban Landmines (ICBL) og J. Williams (USA) | Robert C. Merton og Myron S. Scholes (USA) |
1998 | José Saramago (Portugal) | John Hume og David Trimble (Nordirland) | Amartya Sen (Indien) |
1999 | Günter Grass (Tyskland) | Læger uden Grænser (Médecins sans frontières) | Robert A. Mundell (Canada) |
2000 | Gao Xingjian (Frankrig) | Kim Dae-Jung (Sydkorea) | James J. Heckman og Daniel L. McFadden (USA) |
2001 | V.S. Naipaul (Storbritannien) | FN og Kofi Annan (Ghana) | George A. Akerlof, A. Michael Spence og Joseph E. Stiglitz (USA) |
2002 | Imre Kertész (Ungarn) | Jimmy Carter (USA) | Daniel Kahneman (USA/Israel) og Vernon L. Smith (USA) |
2003 | J.M. Coetzee (Sydafrika) | Shirin Ebadi (Iran) | Robert F. Engle III (USA) og Clive W.J. Granger (Storbritannien) |
2004 | Elfriede Jelinek (Østrig) | Wangari M. Maathai (Kenya) | Finn E. Kydland (Norge) og Edward C. Prescott (USA) |
2005 | Harold Pinter (Storbritannien) | International Atomic Energy Agency og Mohamed el-Baradei (Egypten) | Robert J. Aumann (Israel/USA) og Thomas C. Schelling (USA) |
2006 | Orhan Pamuk (Tyrkiet) | Muhammad Yunus og Grameen Bank (Bangladesh) | Edmund S. Phelps (USA) |
2007 | Doris Lessing (Storbritannien) | IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) og Al Gore (USA) | Leonid Hurwicz, Eric S. Maskin og Roger B. Myerson (USA) |
2008 | Jean-Marie G. Le Clézio (Frankrig) | Martti Ahtisaari (Finland) | Paul Krugman (USA) |
2009 | Herta Müller (Tyskland) | Barack Obama (USA) | Elinor Ostrom og Oliver E. Williamson (USA) |
2010 | Mario Vargas Llosa (Peru) | Liu Xiaobo (Kina) | Peter A. Diamond (USA), Dale T. Mortensen (USA) og Christopher A. Pissarides (Cypern/Storbritannien) |
2011 | Tomas Tranströmer (Sverige) | Ellen Johnson-Sirleaf (Liberia), Leymah Gbowee (Liberia) og Tawakkul Karman (Yemen) | Thomas J. Sargent og Christopher A. Sims (USA) |
2012 | Mo Yan (Kina) | EU | Alvin E. Roth og Lloyd S. Shapley (USA) |
2013 | Alice Munro (Canada) | Organisationen for Forbud mod Kemiske Våben (OPCW) | Eugene F. Fama, Lars Peter Hansen og Robert J. Shiller (USA) |
2014 | Patrick Modiano (Frankrig) | Kailash Satyarthi (Indien) og Malala Yousafzai (Pakistan) | Jean Tirole (Frankrig) |
2015 | Svetlana Aleksijevitj (Hviderusland) | Den Nationale Dialogkvartet (Tunesien) | Angus Deaton (Storbritannien) |
2016 | Bob Dylan (USA) | Juan Manuel Santos (Colombia) | Oliver Hart (Storbritannien) og Bengt Holmström (Finland) |
2017 | Kazuo Ishiguro (Japan) | ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) | Richard H. Thaler (USA) |
2018 | Olga Tokarczuk (Polen) | Denis Mukwege (Den Demokratiske Republik Congo) (Irak)and Nadia Murad | Oliver Hart (Storbritannien) og Bengt Holmström (Finland) |
2019 | Peter Handke (Østrig) | Abiy Ahmed Ali (Etiopien) | Abhijit Banerjee (Indien), Esther Duflo (Frankrig) and Michael Kremer (USA) |
2020 | Louise Glück (USA) | World Food Programme | Robert B. Wilson (USA) og Paul Milgrom (USA) |
2021 | Abdulrazak Gurnah (Tanzania) | Dmitry Muratov (Rusland) og Maria Ressa (Filippinerne) | David Card (Canada) samt Joshua D. Angrist (USA) og Guido W. Imbens (Holland) |
2022 |
Annie Ernaux (Frankrig) |
Ales Bialiatski (Hviderusland), Memorial (Rusland) og Center for Civil Liberties (Ukraine) | Ben Bernanke, Douglas Diamond og Philip Dybvig (USA) |
Kommentarer (2)
skrev Niels Foldager
I artiklen står:
"Prisen uddeles i fem portioner til personer, "som i det forløbne år har gjort menneskeheden den største nytte"
Jeg undrer mig over "i det forløbne år".
Kandidater venter ofte i mange år, før deres forskning har vist "den største nytte for menneskeden". Det sker sjældent i løbet af et år.
Hvordan hænger det sammen?
svarede Marie Bilde
Kære Niels Foldager.
Tak for sin kommentar. På redaktionen kan vi ikke besvare indholdsfaglige spørgsmål, så et fyldestgørende svar må vente på, at der knyttes en fagansvarlig til kategorien "legater og fonde".
Jeg henleder dog opmærksomheden på, at der i teksten står "Vendingen 'i det forløbne år' har i praksis været fortolket meget frit", og det tyder jo netop på, at man har set på længere perioder end blot året op til prisuddelingen.
Venlig hilsen
Marie Bilde, redaktør.
Kommentarer til artiklen bliver synlige for alle. Undlad at skrive følsomme oplysninger, for eksempel sundhedsoplysninger. Fagansvarlig eller redaktør svarer, når de kan.
Du skal være logget ind for at kommentere.